Upphovsmannens rättigheter
Upphovsrätten består av två slags rättigheter: ekonomiska och moraliska.
Upphovsmannen har ensam rätt att bestämma om det får tillverkas exemplar av hans verk och om verket får göras tillgängligt för allmänheten. Upphovsmannen har även rätt att bestämma om verket får ändras, översättas till ett annat språk, återges inom en annan litteraturgenre eller en annan konstform, eller genomföras på ett annat sätt. Med andra ord om man vill använda ett verk som någon annan skapat som sådant eller i modifierad form, kräver det tillstånd av tillverkaren. Ifall det är fråga om ett gemensamt verk skapat av flera personer krävs tillstånd av dem alla för att använda verket.
Vem är upphovsman och rättsinnehavare
Upphovsman är personen som har skapat verket. Ett verk kan till exempel ha en författare, tonsättare, textförfattare, regissör, manuskriptförfattare, fotograf, filmfotograf, redaktör osv. En upphovsman är alltid en fysisk person. Upphovsmannens ålder har ingen betydelse, även en underårig upphovsman åtnjuter skydd av upphovsrätten för sina verk.
Om två eller fler personer tillsammans skapar ett verk, är det fråga om ett gemensamt verk. Upphovsrätten tillkommer dem gemensamt. I gemensamma verk är upphovsmännens personliga bidrag inte självständiga verk, vilket innebär att det krävs tillstånd av alla upphovsmän för att använda ett gemensamt verk.
En upphovsman kan överlåta sin rätt helt eller delvis till någon annan, till exempel en förläggare, producent eller sin arbetsgivare. Den som upphovsrätten överlåts till blir rättsinnehavare.
Rättsinnehavaren är den som innehar rättigheterna enligt upphovsrättslagen. Rättsinnehavaren kan vara verkets ursprungliga upphovsman eller en person som upphovsmannen helt eller delvis överlåtit sin upphovsrätt till. Rättsinnehavare är till exempel förläggare och film- och ljudproducenter. Om överlåtelse av upphovsrätten kan man avtala om bland annat i förlagsavtal, skivkontrakt, filmavtal, arbetsavtal, kollektivavtal osv. I avtal om nyttjanderätt eller licensavtal kommer man ofta överens om överlåtelse av någon viss nyttjanderätt, till exempel rätten att använda elektroniskt undervisningsmaterial eller en ljudbok. Den som i detta fall får nyttjanderätten blir inte rättsinnehavare.
Att äga ett exemplar av verket, till exempel en bok, en filminspelning eller tavla, innebär inte att ägaren har upphovsrätt över verket.
Vilka rättigheter får upphovsmannen
Ekonomiska rättigheter
Till de ekonomiska rättigheterna hör ensamrätten att bestämma över
- framställning av verksexemplar, det vill säga kopiering
- tillgängliggörande av verket för allmänheten i oförändrad eller förändrad form, som översättning eller bearbetning, i en annan text- eller konstgenre eller genom använda ett annat framställningssätt.
Som framställning av verksexemplar räknas all slags kopiering av ett verk. Framställning av verksexemplar är till exempel lagring av ett verk i digital form, skanning, fotokopiering eller annat slags mångfaldigande. Det är också upphovsmannens ensamrätt att bestämma över kopieringen av sitt verk i modifierad form.
Rätten att bestämma om verkskopiering gäller även delar av verket. Även kopiering av en vers i en dikt eller en del av en artikel förutsätter upphovsmannens tillstånd, om det inte gäller citat.
Verket görs tillgängligt för allmänheten när t.ex. en komposition framförs på en konsert, en film visas på en biograf, ett foto läggs upp på hemsidan eller en bok bjuds ut till försäljning i bokhandeln. Ett verk kan göras tillgängligt för allmänheten till exempel genom ett datanät, genom att framföra eller visa verket offentligt eller genom att sälja eller hyra ut verket.
I familjekretsen får man dock fritt framföra och förevisa verk, eftersom familjen inte räknas som allmänhet. Enstaka verksexemplar som framställts för privat bruk får också ges till familjemedlemmar eller vänner.
upphovsrättslagen 2 § och 12 §
Moraliska rättigheter
De moraliska rättigheterna har två huvudelement: faderskapsrätten och respekträtten.
Faderskapsrätten innebär att upphovsmannen har rätt att bli namngiven som skapare av verket i samband med användandet. Namnet ska anges vid framställning av verksexemplar eller när verket tillgängliggörs för allmänheten, till exempel genom att förevisa det offentligt. Detaljerade bestämmelser om hur och var namnet ska meddelas finns inte. Namnet ska anges i det sammanhang där det vid varje tillfälle är naturligt att meddela det.
Respekträtten innebär att verket inte får ändras på ett sätt som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga värde eller originalitet. Verket får inte heller göras tillgängligt för allmänheten på ett sätt eller i ett sammanhang som är kränkande.
Inskränkningar i upphovsrätten
En upphovsman har i regel ensamrätt att besluta hur hens verk används. Det finns dock flera undantag i upphovsrättslagen till upphovsmannens ensamrätt till detta. Dessa kallas begränsningar i upphovsrätten. Med stöd av begränsningarna kan verket användas utan upphovsmannens samtycke.
De vanligaste begränsningarna i upphovsrätten gäller kopiering för privat bruk samt citat. I upphovsrättslagen finns även flera inskränkningsbestämmelser om användning i undervisningsändamål, till exempel visande av ett verksexemplar, offentligt framförande i undervisning, användning av verk i studentskrivningarna samt om användning av verk illustrativt syfte inom undervisning, om användningstillstånd med stöd av avtalslicenser eller andra licenser inte alls finns till buds eller inte är lättillgängliga.
Inskränkningsbestämmelserna avser enbart icke-kommersiell undervisning. Ifall utbildningens eller undervisningens arrangör erhåller ekonomisk vinning från utbildnings- eller undervisningsverksamheten, tillämpas inte begränsningsbestämmelserna för undervisningsbruk. Undervisning och utbildning som utövas i förvärvssyfte bör anskaffa ett skilt tillstånd. Till exempel för att använda musik i undervisning som utövas i förvärvssyfte krävs en skild licens av Teosto och Gramex.
Även när begränsningsbestämmelserna tillämpas ska upphovsmannens moraliska rättigheter respekteras, det vill säga att upphovsmannen och källan ska nämnas. Upphovsrättslagen förutsätter även att verket lagligen är tillgängligt användaren.
