Av offentliggjorda verk får man i enlighet med god sed ta citat. Det krävs inte tillstånd av upphovsmannen för att använda tillåtna citat. Citatet måste ha samband med den citerandes egen text eller det som behandlas i framställningen. Med andra ord ska citatet ha ett sakligt samband till den egna texten. Man kan till exempel inte använda citaträtten för att låna dela eller tänkespråk från ett annat verk enbart för att göra sin egen text mer intressant. Ett verk som enbart består av citat kan inte heller göras utan tillstånd. Citat används ofta till exempel i examensarbeten, där studeranden använder tidigare forskningsdata för att behandla sitt eget ämne.
Längden på citatet eller ”omfattning som motiveras av ändamålet” har inte definierats i lagen, utan det måste alltid avgöras från fall till fall. Avsikten med citatet är vanligtvis att med hjälp av ett exempel klarlägga eller åskådliggöra det ämne som behandlas. I sådana fall kan citatet vara längre, om det är nödvändigt för att belysa eller åskådliggöra ämnet.
Användningen av citaträtten är inte begränsad till en specifik typ av verk eller teknik. Förutom texter kan exempelvis ritningar, fotografier och diagram citeras om de citerade bilderna har tillräcklig saklig anknytning till den egna texten. Emellertid är citatet vanligtvis en del av verket, och citering av bilder granskas ofta därför på basis av rätten till bildcitering.
När man citerar någon måste man ange källan till citatet, dvs. upphovsmannens namn och det verk som citatet hämtats ur.
Man får citera aspekter ur bildverket som anknyter till texten för kritiska eller vetenskapliga framställningar. Man får därmed citera även hela bilder till exempel för examensarbeten om bilden behandlas i texten, och citatet är motiverat för att klargöra eller åskådliggöra det som presenteras. Det är inte möjligt att samla in bilder till en publikation genom att hänvisa till citaträtten. De bilder som citeras får dock inte vara det viktigaste utan de måste belysa eller åskådliggöra texten. Till exempel kan en bild som är avlägset relaterat till ämnet i texten inte användas i en publikation som en illustration under citaträtten. Ämnets behandlingssätt ska också vara kritiskt eller vetenskapligt.
I sitt yttrande 2020:7 fann upphovsrättsrådet att ett fotografi som publicerades i en tidning fick citeras i universitetets avhandling för att belysa texten. En bild som publicerades i Helsingin Sanomat hade använts i ett diplomarbete om arkitektur. Bildens källa och fotografens namn nämndes i samband med bilden.
Upphovsrättsrådet fann att saken gällde en vetenskaplig presentation. Bilden visade stolar och bord som placerats på ett torg efter två månader, då deras tillstånd märkbart hade försämrats och slitits. Motsvarande avsnitt i diplomarbetet behandlade hur försämring, patinering och visuell föråldring av utsidan delar åsikterna.
Upphovsrättsrådet ansåg att bildciteringen som helhet var motiverad för att behandla ämnet. Bilden har genom en tillräcklig helhetsbild belyst och åskådliggjort forskningens text i motsvarande avsnitt just när det gäller behandling av historik och tidsmässighet. Bilden fanns ha en tillräcklig saklig anknytning till texten och hade inte bara använts som en illustration. Bilden var inte huvudämnet för diplomarbetet eller avsnittet i fråga.
Upphovsrättsrådet ansåg att bilden i fråga som funnits i en dagstidning kunde citeras i universitetets avhandling för att belysa texten enligt bestämmelserna i upphovsrättslagen om citat och bildcitat (TN 2020:7, på finska).