Filmning och fotografering

Man får i allmänhet alltid fotografera på allmänna platser – även personer ifall lokalens innehavare inte förbjudit fotografering.

Allmänna platser är platser man har fritt tillträde till, till exempel gator, parker, skolor, köpcentrum, bibliotek, trafikmedel och ämbetsverkens ingångar. Privata platser, till exempel en persons hem, får inte fotograferas utan ägarens tillstånd. Det är inte alltid tillåtet att fotografera i alla allmänna platser, till exempel i sjukhus får man inte fotografera patienterna och i ämbetsverk får man inte ta fotografier i tjänstemännens rum. Platsens innehavare kan också ha förbjudit fotografering i utrymmet, till exempel i konstmuseum. Förbjudet att fotografera har emellertid inget att göra med upphovsrättslagen.

Man får fritt fotografera byggnader på allmänna platser. Även en byggnad kan vara ett upphovsrättsskyddat verk. En upphovsrättsskyddad byggnad får fotograferas fritt, men användningen av bilderna i kommersiella syften, exempelvis i reklam, begränsas av regler för marknadsföring. Användning av bilderna för kommersiella syften kräver därför tillstånd från byggnadens ägare.

upphovsrättslagen 25 a § 4 mom

Man får fritt fotografera ett stadigvarande konstverk (en staty, målning etc.) vid en allmän plats. Ifall konstverket är bildens huvudmotiv kan bilden inte användas i förvärvssyfte, till exempel genom att sälja dem som postkort. Man får ta en bild och publicera den i en tidning eller tidskrift ifall den anknyter till texten.

Upphovsrättslagen 25 a § 3 mom

Ett konstverk kan ingå i ett fotografi, film eller tv-program, ifall konstverket har en sekundär betydelse i fotografiet, filmen eller tv-programmet. Till exempel när man tar ett foto av en person kan i bakgrunden synas en tavla på väggen eller en staty.

upphovsrättslagen 25 § 2 mom

En persons rätt till sin egen bild 

En person som figurerar i ett fotografi har inte upphovsrätt gentemot bilden. Hen har ingen rätt att med stöd av upphovsrättslagen bestämma om tillverkningar av exemplar av fotografiet eller förmedlandet av dessa till allmänheten. Dessa rättigheter hör till fotografen.

Beställaren av ett fotografiskt porträtt har rätt att ge tillstånd till att porträttet tas in i tidningar, tidskrifter eller biografiska artiklar, om inte fotografen särskilt förbjudit detta.

Upphovsrättslagen 40 c §

Publicering av en bild 

Att fotografera är inte detsamma som utgivning av en bild. Man får inte kränka en persons heder eller integritet när man publicerar en bild. Ett fotografi anses vara en personuppgift. Man får till exempel inte publicera personuppgifter på nätet utan personens tillstånd.

En god grundregel är att be om tillstånd för fotografering och publicering om det finns personer som kan igenkännas i bilden. Vad gäller underåriga barn krävs även tillstånd av vårdnadshavarna för publicering.

Att använda en persons bild i marknadsföring och reklam utan personens tillstånd är inte tillåtet. Ifall en persons bild används i reklamföring utan hans eller hennes tillstånd är den fotograferade berättigad ersättning för användningen av bilden.

Var och ens privatliv och heder är tryggat i lag. Ifall man olovligt ger ut en bild ur en persons privatliv på ett sätt som är ägnad att orsaka skada eller lidande för personen på bilden eller utsätta honom eller henne för missaktning, kan man ha gjort sig skyldig till spridande av information som kränker privatlivet. För spridning av uppgifter som kränker privatlivet kan man dömas till böter eller högst två år i fängelse. Därtill kan man dömas betala ersättning för lidande och andra skador samt motpartens rättegångskostnader. För att det ska vara ett brott krävs dock alltid uppsåt.

Man kan göra sig skyldig till ärekränkning när man framför en osann uppgift eller antydan om någon så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkte eller utsätta honom eller henne för missaktning. Ärekränkningen kan anses grov ifall den kränkande eller nedsättande uppgiften eller antydan sprids i massmedia, till exempel i en tidning eller på tv, eller på andra sätt förmedlas till åtskilliga personer, till exempel genom att sprida det på nätet. För ärekränkning kan man bli dömd till böter eller högst sex månader i fängelse. För grov ärekränkning kan man dömas till böter eller högst två år i fängelse.

strafflagen 24 Kap 8 §, 9 § och 10 §