När du hittar en lämplig källa – bok, artikel eller webbplats – ögna först igenom den: Vad berättar titeln eller huvudrubriken om ämnet? Vad säger kapitel- eller underrubrikerna? Läs sammanfattningen, om det finns en sådan. Leta efter information om författaren och hens förhållande till frågan (expert på ämnet, entusiast, lekman, journalist etc.). Finns det illustrationer eller diagram som gör texten lättare att förstå? Ögna också igenom källförteckningen: Har författaren tidigare skrivit texter om samma ämne? Baserar sig texten bara på några få källor eller har författaren använt många olika källor?
Om källan verkar användbar, fördjupa läsningen för att skapa en större förståelse för ämnet. Plocka ut de centrala begreppen och skapa en begreppskarta genom att fundera på vilken relation begreppen har till varandra. Kontrollera definitionerna av de centrala begreppen. Framför författaren påståenden om de frågor hen tar upp? Om det finns påståenden, kontrollera motiveringarna i källorna och anteckna dem med hjälp av exempelvis för och emot-tekniken.
Läs också texten kritiskt, särskilt om du vet att ämnet väcker diskussion och att det finns många olika åsikter om det. Kontrollera vilken målgruppen för källtexten är och var den publicerats. På så sätt får du grepp om bakgrunden till texten och kan se sambandet mellan den och innehållet eller påståendena. En kritisk läsare kan exempelvis ställa följande frågor:
